Matsvinnsskolan

moroten

1,3 miljoner ton mat slängs i Sverige varje år. En stor del av detta är matsvinn, alltså mat som hade kunnat ätas om den hanterats bättre. I genomsnitt slänger svenskar 50 kilo fullt ätbar mat per person årligen. En liten brödbit eller skvätt mjölk här och var kanske inte upplevs som mycket, men faktum är att var femte matkasse du tar med dig hem åker rakt ned i soporna – helt i onödan.

Matsvinnet är ett globalt hållbarhetsproblem. Av all mat som produceras i världen slängs en tredjedel. Samtidigt lider 793 miljoner av världens befolkning av svält och undernäring. Så kan vi ju inte ha det.

Vad är det då som orsakar matsvinnet? Det är främst grossisternas, butikernas och i slutändan konsumenternas krav på utseende, sortiment och mognadsgrad som ligger till grund för problemet och gör att varorna hinner passera bäst-före-datum innan de säljs.

Det är här Matsmart kommer in i bilden. Matsmart köper in varor som i många fall annars hade slängts på grund av exempelvis förpackningsbyten, säsong eller att bäst-före-datumet närmar sig, för att sedan sälja till rabatterade priser.

Genom enkla åtgärder så som att förstå skillnaden på hållbarhetsmärkningar, planera sina inköp bättre och inse att även krokiga grönsaker eller varor som passerat bäst-före-datum går utmärkt att äta skulle matsvinnet minskas och vi skulle bli snällare mot jorden.

Vet du skillnaden på bäst-före-datum och sista förbrukningsdag? Bäst-före-datumet är endast är en garanti från producenten att varan håller exakt samma kvalité som vid tillverkningstillfället. Det betyder inte att den är otjänlig efter det. Om maten ser bra ut och inte luktar illa går den att äta långt efter bäst-före-datumet. Varor märkta med sista förbrukningsdag ska däremot inte äta efter att slutdatumet passeras (exempelvis färsk kött, fisk och fågel). Sådana varor säljs inte på Matsmart.

Matsvinnets konsekvenser

Att slänga mat är dyrt. Ett normalt hushåll beräknas kunna spara mellan 3 000 till 6 000 kronor årligen genom att minska på det onödiga matavfallet. Matsvinnet har också förödande konsekvenser för miljön. De svenska hushållens matsvinn står årligen för 500 000 ton växthusgasutsläpp, vilket motsvarar utsläppen från 200 000 bilar.

Globalt ser situationen inte bättre ut. Världens totala matsvinn uppgår till 1,3 miljarder ton årligen. En växande medelklass innebär att konsumtionen och matsvinnet ökar. Livsmedelshanteringen står idag för en tredjedel av världens energikonsumtion och för en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Matsvinnet innebär också att vi slösar bort värdefulla resurser som vatten, mark, arbetstid och energi. I FN:s globala mål fram till 2030 är ett fokusområde därför att se till att vi producerar och konsumerar ansvarsfullt för att se till att minska denna miljöbelastning. En minskning av matsvinnet på 20 till 50 procent skulle innebära att världen sparade 120 till 300 miljarder per år.

För att råda bot på klimathotet bör vi alltså inte bara fokusera på förnyelsebar energi, återvinning eller minskad köttkonsumtion – vi måste också minska matsvinnet.

Vad görs för att minska matsvinnet?

Vad kan man göra åt matsvinnet? Det är svårt att väga upp den belastning på miljön som matsvinnet medför och därför är det bästa alternativet att undvika svinnet helt och hållet. Det näst bästa alternativet är att återanvända produkterna, t.ex. som djurfoder. Ett sista alternativ är att försöka återvinna energin och näringen i livsmedlen.

Under 2016 lyckades Matsmart – med hjälp av våra kunder – rädda 708 ton mat från att slängas, vilket motsvarar den årliga koldioxidförbrukningen från 650 bilar.

Allt fler andra aktörer, myndigheter, producenter och matbutiker har också gjort insatser för att öka medvetenheten om matsvinn och motverka problemet. Coop säljer bland annat ”knasiga” grönsaker billigt och samarbetar med företaget Allwin för att skänka mat till ideella organisationer. År 2014 skänktes därigenom 64 ton mat, vilket motsvarar 130 000 räddade portioner.

Nya bolag som vill minska matsvinnet dyker upp hela tiden, exempelvis apparna ResQ Club och Karma vars affärsidé går ut på att sälja överbliven restaurangmat till rabatterade priser. Hittills har ResQ Club räddat över 65 ton mat. Matmissionen är ett annat exempel, en matbutik där ekonomiskt utsatta personer kan handla billig mat som annars hade åkt i soporna – ett bevis på att minskat matsvinn både leder till förbättrad ekonomi och miljö!

maten2

Vad kan du göra för att minska matsvinnet?

Ett enkelt steg på vägen är att planera inköp bättre och med sunt förnuft lukta och smaka på maten innan den slängs istället för att bara titta på datumet på förpackningen. Ett bäst-före-datum är en kvalitetsmärkning som innebär att tillverkaren garanterar att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Vanligtvis håller varan mycket längre än så. Det som kan hända efter bäst-före-datum är att smak, konsistens, färg, eller krispighet förändras. Varor märkta med sista förbrukningsdag ska däremot inte ätas efter att datumet har passerat. Dessa varor är ofta färskvaror som snabbt kan försämras och utgöra en hälsorisk, t.ex. färsk fisk, fågel eller kött.

Matsmart säljer inga varor märkta med sista förbrukningsdag. Vårt mål är att fler ska förstå skillnaden mellan de två hållbarhetsmärkningarna och inse att varor med kort bäst-före-datum fortfarande går bra att äta. På så sätt kan vi tillsammans hjälpas åt att rädda ännu mer mat från att slängas i onödan.

Vill du bli matsmart? Här är några enkla tips för att minska matsvinnet: • Planera dina inköp. • Förvara maten rätt – enligt förpackningsanvisningar eller sök på internet. • Gå inte enbart efter bäst-före-datum. Titta, lukta och smaka innan du slänger. • Ta tillvara på hela varan. • Välj kortare bäst-före-datum om du vet att varan ska ätas inom kort. • Förvara frukt och grönsaker i kylskåpet, då håller de längre. • Använd matresterna! Laga en omelett, paj, gratäng eller frys in resterna.

gronang

Halverat matsvinn till 2030

Matsvinnet ska halveras fram till år 2030 – i alla fall om FN och Europaparlamentet får som de vill. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål fram till 2030 innefattar att se till att vi både producerar och konsumerar livsmedel på ett ansvarsfullt sätt. Fördelarna med en minskad mängd matavfall är många. Utöver miljöfördelar uppskattar Naturvårdsverket att en minskning på 20 procent av allt matavfall i Sverige skulle göra att samhället sparar mellan 10 och 16 miljarder svenska kronor årligen. Motsvarande siffror globalt sett visar att världen skulle kunna spara 120 miljarder dollar per år.

Ny forskning och digitalisering skapar även möjligheter för innovativa lösningar för bland annat transport och förpackning av livsmedel. Så kallade ”intelligenta returlådor” hjälper distributörer och butiker att sätta mer tillförlitliga och korrekta hållbarhetsdatum, vilket skulle kunna minska butikernas matsvinn avsevärt.

Hela livsmedelskedjan bär ett delat ansvar för matsvinnsproblemet. Saken är klar, vi behöver alla hjälpas åt och vi behöver göra det nu. Bli matsmart – stoppa svinnet och sprid informationen!